Selektiv narkolepsi

Min syster påstår sig veta att jag har selektiv narkolepsi. Hon har en poäng;
Reste hem från Malmö förra veckan. Hade köpt Linda Skugges "Ett tal till min systers bröllop" på flygplatsen. Gillar egentligen inte hennes texter så vidare värst, men det fanns inget annat, och jag ville ha något på flygresan.
En kort stund efter att vi lyft, blev jag sjukt illamående. Inbillade mig såklart att jag hade fått vinterkräksjukan där och då, och att jag snart skulle börja kaskadspy. Det faktum att jag käkat Ahlgrens bilar till middag lade jag inte in i utredningen...
Så, jag sitter där och få panik, och tar till ett väl beprövat knep; lutar huvudet bakåt och somnar på två röda...
Vaknar inte förrän vi mellanlandade i Örebro... När vi sen ska lyfta har jag en liten hang-up jag måste göra varje start. Lite psyko, jag vet... I alla fall, jag måste hålla händerna knäppa precis när planet lyfter, annars intalar jag mig att det kommer att gå åt helvete i luften... SÅ, även denna gång knäpper jag händerna, men preciiiiiis när vi ska lätta från asfalten, får mitt ben ett spatt, och instiktivt drar jag i benet. Vad betyder det? Jo, JAG SLÄPPTE HÄNDERNA FRÅN DEN OBLIGATORISKA KNÄPPNINGEN! Vad gör man då? Vill man vara vaken när planet störtar och uppleva färden ner?
Nu fick jag panik igen, lutade huvudet bakåt och sov hela vägen tills vi stod på marken på Dala-Airport. Kändes när jag vaknade som att jag hade pratat i sömnen också, inte bra...
Kan jag ha selektiv narkolepsi, månne?