Idag var vi sådär exemplariskt jämnställda! Jag stod uppe i ungarnas rum och spikade vindpapp, och Anders dammsög nedervåningen (läs 200 kvm). Lukas stod ute på gården och ropade upp till mig.
- Mamma, spiiiiikar du?
- Ja, jag spikar, svarade jag med pappspik mellan tänderna.
- Jag vill åsså spiiiika! ropar sonen som spikade en fågelholk igår och fått mersmak.
- Nej, det går inte nu, svarade jag som hastigast, för jag ville bli klar med skiten. Ok, att jag är jämnställd och skitbra på att mäta och klippa till vindpapp, men inte fan är det kul...
- Men mamma, säger sonen då. - Så ska du inte säga. Du ska säga "nej, Lukas du kan inte vara med nu, för du är för liten"!
Ok, nu har Anders dammsugit sig upp på övervåningen... Inte bra... Snart har han avverkat 300 kvm och jag spikade vindpapp i...hm, typ en halvtimma. Men alltså, är inte livet till för att levas?! Jag vill ju sy, internetta, prata i telefon... Fast för min egen heders skull måste jag återupprätta ställningen på någe vis... Om jag lagar makaroner och köttbullar, är vi i fas då?!
Haha, upptäckte att Anders satt på Svea klänningen bak-och-fram. Det boooorde väl ändå innebära minuspoäng?! och jag lagar brunsås från noll, det är väl massor av plus?!
Ok, ställningen:
Anders har:
- tagit reda på disken
- städat köket
- klätt på Svea MEN KLÄNNINGEN BAK - OCH FRAM
- dammsugit 300 kvm
- tagit ut soporna
Jag har;
- spikat vindpapp i 30 minuter
- lagat lunch
VANN JAG?!
1 comment:
Om du vann???
hmmm, hann du hänga på sjalbarn? internetshoppa lite (bara för någon liiiiten summa såklart ;-))? om svaren är ja på dessa frågor så vann du garanterat!
Post a Comment